Film är bäst på Bio, eller?
Var och såg Avatar på Royal i Malmö för någon vecka sedan. Jag älskar att gå på bio och är det någon film som ska ses på stor duk den här vintersäsongen så är det väl Avatar. Och med tanke på både fildelningsdebatt och snacket om biomonopol så skulle man ju kunna tänka sig att SF borde göra sitt bästa för att bjuda på god service till alla de som tagit sig ur TV-soffan och betalat 150 kr för en biljett. Men icke. Istället möts man av en ostädad foaje med sjumilaköer. I 35 min fick jag och min bror köa för att köpa dyra popcorn vilket innebar att vi missade de första 5 minuterna av filmen. Sedan fick vi ägna ytterligare 10 minuter av inledningen till att släppa förbi de stackare som fått köa ännu längre. Till saken hör att Royal har EN salong, och att vi gick på SISTA föreställningen. Det kan inte ha varit jättesvårt för maskinisten att räkna ut att de ca 100 pers som stog och köade i foajen kanske, kanske skulle se just Avatar. Man kan bli Piratpartist för mindre! Eller så kan man ladda ner filmen och se om början, om än ej i 3D.
Själva filmen då? Jo, man får nog hålla med Cartman om att det är väldigt mycket Dances with Smurfs, men inte desto mindre underhållande. 162 minuter västernrulle i framtidsmiljö som rent visuellt är fantastiskt välpolerad. Många har ideologiska invändningar mot manuset och i DN kallar man den för “Peko Ral”. Samtidigt kanske man inte bör förvänta sig för mycket djupsinnighet av dataanimerad Hollywood Blockbuster Action och det faktum att den redan spelat in mer än en miljard dollar bevisar ju att det funkar. Det är detta folk vill ha. På gott och ont.
Filmblogg betyg: 4/5