Everybody needs a co-pilot
Jason Reitman och George Clooneys “Up in the air” är väl snart lika hypad som “Avatar” och det känns lite fint att allt inte måste vara 3D blockbuster-action för att få ordentligt genomslag. För filmen är cynisk, rolig, hjärteskärande, charmig, pricksäker och förtjänar verkligen att ses. Att den likt Reitmans förra film “Juno” har ett fantastiskt indie-flick-style-soundtrack gör inte saken sämre.
Handlingen
Ryan Bingham (George Clooney) arbetar med att resa land och rike runt för att avskeda folk vars chefer är för mesiga för att göra det själva. Han har gift sig med sitt arbete och hör inte av sig mer än nödvändigt till de få som fortfarande står honom nära. Flygandet och flackandet har blivit en livsstil där 10 000 000 frequent flyer miles är målet. In kommer då Natalie Keener (Anna Kendrick), en ung, nybakad, akademiker och ställer allt på ända genom att ta införa avsked via videokonferenssystem. Detta är slutet för Ryans liv i luften. Fast besluten om att bevisa för henne att hans jobb är en konst man inte kan sköta med fjärrkontroll tar henne med “Up in the air”. Men kanske innebär deras färd att han lär sig lika mycket om livet, som hon gör om hans jobb.
Fantastiska karaktärer, ännu bättre dialog
“Up in the air” är som sagt fantastiskt underhållande trots att det är väldigt mycket “talking heads”, tråkiga kontorsmiljöer, flygplatser och parkeringar på platser i Amerika du inte ville veta fanns. Allt beror naturligtvis på de fantastiska karaktärerna. Ryan Bingham, cynisk, självgod, egocentrerad coh charmig som bara Clooney kan vara på en och samma gång. Natalie Keener, ung, enerverande karriärskvinna som ännu inte insett att en akademisk examen väger ganska lätt jämfört med livets hårda skola. Sist men absolut inte minst är Alex Goran (Vera Farmiga), Ryans lekkamrat i sänghalmen. Även hon en hårt arbetande affärskvinna med otaliga flygmil i bagaget. Eller som hon själv säger till Ryan, “Just think of me as you, but with a vagina”.
Egentligen kan man säga att de alla tre är ganska lika, men av olika kön, och/eller stadie i livet. De står alla tre för mycket bra skådespelarinsatser och det vore intressant att få veta hur mycket av dialogen som är skriven vs. ad lib. Klart är dock att den innehåller många oerhört träffsäkra repliker, dialogskiften och oneliners i stil med:
Natalie Keener: That’s racist.
Ryan Bingham: I’m like my mother, I stereotype. It’s faster.
Everybody needs a co-pilot
Avslutningsvis är det svårt att göra de klockrena analyserna av “Up in the air” utan att behöva utfärda spoilervarning. Låt mig bara säga att alla som någon gång prioriterat jobbet framför familjen, karriären framför vännerna, eller pengar och prestige framför mänsklig närhet kan få sig en tankeställare. Detta är i och för sig inget unikt budskap. Det har otaliga pjäser, böcker, filmer och sagor gjort förut. Men denna film gör det bättre än genomsnittet och uppenbarligen behöver vi den där påminnelsen om och om igen.
Eller så här, tänk på de lyckligaste ögonblicken i ditt liv.
Var du ensam?
Nej just det.
“Everybody needs a co-pilot”!
Filmblogg betyg: 5/5
Up in the air
Premiär: 2010-01-15
Regi: Jason Reitman
Manus: Jason Reitman, Sheldon Turner
I rollerna: George Clooney, Anna Kendrick, Vera Farmiga, Jason Bateman, Danny McBride, Melanie Lynskey
Originaltitel: Up in the Air
Land: USA
Produktionsår: 2009
Längd: 109 minuter